Under den här terminen har jag varit både orolig och förvirrad. Jag kan inte säga att jag kommit ur det än men det har utan tvekan mattats av. Nog för att många av mina klasskamrater uttryckt liknande tankar och känslor som jag både haft och fortfarande har men det har liksom inte hjälpt mig att komma vidare eller att överhuvudtaget släppa dessa tunga tankar om vart jag kommer befinna mig i framtiden och vart det ska bli av mig. När jag hade kommit igenom mer än hälften av artikeln The guarantor of design insåg jag att om det skrivits en artikel om hur man som designer vill fly sitt ansvar och hur man ska ta sig ur det så är det ju ett bevis svart på vitt att oron är legitim. Det bekräftar även att det är svårt att vara kreativ och stå för det man gör. Att våga behålla sin karaktär och samtidigt låta den utvecklas och växa genom tiden, genom det man arbetar med och lever i. Hur ska man då ta sig ur denna oro och våga ta sitt ansvar? Författaren talar om att man ska: Continue reading →